Lugnet efter stormen

Igår var det dagen D. Dagen då jag skulle stå inför mina barn och föräldrar och säga adjö. Tiden var inne och jag fick plötsligt inte fram ett ord, tårarna var på väg och en stor klump satt i halsen. Det blev riktigt riktigt jobbigt...

Som avslutningspresent av klassen fick jag ett päronträd, med motiveringen "Ett päronträd till ett päron..."
Trädet ska jag ta hand om med vördnad och de ska få den bästa platsen i vår trädgård.


Nu är det över och sista dagen med barnen är nu överspelad. Jag har lovat alla att jag ska dyka upp som gubben i lådan, när de minst anar det i höst.

Nu är det bara en mötesdag kvar, sen ett år av total lycka!